jag glömde berätta en sak som hände i fredags. det var verkligen helt sjukt.

jag gick från Viktoria och när jag var på väg till tvärbanan i Sickla Udde så stängde jag av min mobil för att jag hade lite batterier kvar och ville spara. jag hade lovat min pojkvän att sätta på mobilen när jag satt på tvärbanan. när jag sedan skulle sätta på mobilen så kom jag på att jag inte kunde min pinkod. jag fick panik, visste inte vad jag skulle göra. frågade gubben som gick och stämplade biljetter om jag kunde få låna hans mobil. enligt honom så hade han glömt den hemma. jo, men tjena tänkte ju jag. då frågade jag en gubbe runt femtio års åldern om jag kunde låna hans mobil men han hade tydligen inte med sig den och var ledsen för det. visste inte vad jag skulle göra, blev nästa tårögd. gick och satte mig bredvid två unga tjejer och frågade den ena om jag fick låna hennes mobil. och hon sa jo självklart. då ringde jag till mamma och det enda jag hann säga snabbt var att hon skulle leta efter min pinkod som jag hade lagt nere i mitt rum. hann inte säga mer än så eftersom att tjejen skulle gå av på nästa station.

jag gick av i Årstaberg för att leta efter en telefonautomat. men det fanns inte en enda jäkla telefonautomat, inte en enda.. då tänkte jag att jag kunde ge gubben i spärren en tia för att få låna telefonen. men där satt det ju för i helvete ingen jäkla gubbe. jag fick ytterligare en gång panik. frågade den tjejen som såg trevligast ut om jag fick låna hennes telefon. hon kollade lite konstigt på mig och frågade varför jag inte använde min eftersom att jag hade den i handen. självklart förklarade jag för henne exakt hur det var och då sa hon direkt att det var självklart att jag fick låna den. ringde till mamma igen och pappa svarade. det första han sa var, VART ÄR DU NÅGONSTANS? sen sa jag men pappa leta i byrålådan fort för hon som jag lånar telefonen av ska snart ta tåget. pappa letade och han hittade det direkt. sen sa mamma koden till mig och hon sa fel pinkod. då trodde jag att det var kört och inte nog med det så skulle tjejen snart gå på tåget. nu var jag alltså tvungen att försöka slå in en pukkod som var en kilometer lång. tillslut så fick jag igång mobilen. 

jag hade fått ungefär tio sms. åtta stycken av min pojkvän och två stycken av min store-syster. båda var verkligen jätte oroliga. sen bestämde jag och min syster att vi skulle ses på stationen i tumba för självklart så hade hon också dåligt batteri på telefonen. träffade henne i alla fall där tillslut och sen så åkte vi hem till min syster på lidingö och sov. fast innan vi sov så bäddade jag med nya sängkläder och min syster diskade. så det blev en låååång natt. 

Tack till de underbara tjejerna som lånade ut sina mobiltelefoner till mig. de var verkligen änglar som räddade min kväll  , :)

PUSSHEJ ,    <3