nu sitter jag här i mitt rum och väntar på att thomas ska komma hit prata och hämta sina saker.
jag tycker att de va tråkigt att vi skulle behöva skiljas åt och hata varandra.
därför sa jag åt honom att komma hit så att vi kan prata om allt och i alla fall sluta som vänner.
ingen av oss mår bra av att gå runt och vara sura på varandra.
vi har faktiskt varit tillsammans i 2 år, 9 månader, en vecka och några dagar så de känns väldigt onödigt att vi ska hata varandra efter all vår underbara tid tillsammans.
jag kommer aldrig glömma de vi haft tillsammans, thomas har varit en del av mitt liv en lång tid.
visst är de svårt att inse att den tiden är slut, men de kommer jag snart att inse!
jag lever vidare och jag får se vad som händer!

</3